Arkeologi i Norden

Nye og eldre arkeologiske funn og oppdagelser fra våre nordiske naboland.

SVERIGE

Äskekärrsskeppet. Byggt under tidigt 800-tal runt 830-talet, samtida med norska Osebergskeppet.

Vad vet du egentligen om Äskekärrsskeppet? Här kan du lära dig mer om den unika knarren Äskekärrsskeppet i nio fakta:

9 fakta om Vikingaskeppet Äskekärr

1. Sveriges enda arkeologiskt uppgrävda vikingaskepp

2. Sveriges enda utställda Vikingaskepp.

3. Sveriges enda Knarr – handelsskepp från Vikingatid

4. Världens enda vikingaskepp med runor. De sitter bland annat på mastfisken.

5. Byggt i Göta älvdalen kring Äskekärr.

6. Byggt under tidigt 800-tal runt 830-talet, samtida med norska Osebergskeppet.

7. Äskekärrsskeppet seglade i nästan 100 år!

8. Skeppet har seglat bland annat till Danmark och gått på grund. Lagad med danskt virke.

9. Dendrokronologist daterad av Alf Bråten, bekräftat av dendrokronolog Niels Bonde, Nationalmuseet i København. Idag seglar en flott kopia här i Göteborg – byggd av föreningen Vikingatida skepp, knarren heter Vidfamne. Skeppet kan både kryssa och backa och är otroligt tåligt.

Se mer på Göteborgs Stadsmuseum - HER

Äskekärrsskeppet. Foto: Göteborgs Stadsmuseum

Äskekärrsskeppet. Foto: Göteborgs Stadsmuseum

På detta fotografi är vi närvarande vid utgrävningen av Sveriges första bevarade vikingaskepp, Äskekärrskeppet. Skeppet användes till handel och frakt, kallat för knarr. En man vid namn Otto Karlén upptäckte delar av farkosten i samband med en utgrävning i Äskekärr i Ale kommun i Västergötland i början av 1900-talet, exakt årtal är okänt. Karlén tyckte inte att fyndet var märkvärdigt och det hela föll i glömska. 1933 hittade markägaren John Antonsson fyndet på nytt och valde att rapportera upptäckten. Knarren är daterat till 830-talet, den är cirka 16 meter lång, cirka 4,6 meter bred och är klinkbyggd. Klink är en metod där man, enkelt förklarat, lägger brädorna i omlott så att varje brädas underkant vilar utanför den bräda som ligger nedanför i bordläggningen, båtens yttre skal. Klinkmetoden härstammar från Skandinavien och i december 2021 skrevs denna skandinaviska byggtradition in på UNESCOs lista över immateriella kulturarv. Detta är något jag tycker att vi skandinaver borde vara mycket stolta över. I dag finns Äskekärrskeppet utställt hos Göteborgs stadsmuseum. Kilde: Kalla Norden på Facebook 2022

På detta fotografi är vi närvarande vid utgrävningen av Sveriges första bevarade vikingaskepp, Äskekärrskeppet. Skeppet användes till handel och frakt, kallat för knarr. En man vid namn Otto Karlén upptäckte delar av farkosten i samband med en utgrävning i Äskekärr i Ale kommun i Västergötland i början av 1900-talet, exakt årtal är okänt. Karlén tyckte inte att fyndet var märkvärdigt och det hela föll i glömska. 1933 hittade markägaren John Antonsson fyndet på nytt och valde att rapportera upptäckten. Knarren är daterat till 830-talet, den är cirka 16 meter lång, cirka 4,6 meter bred och är klinkbyggd. Klink är en metod där man, enkelt förklarat, lägger brädorna i omlott så att varje brädas underkant vilar utanför den bräda som ligger nedanför i bordläggningen, båtens yttre skal. Klinkmetoden härstammar från Skandinavien och i december 2021 skrevs denna skandinaviska byggtradition in på UNESCOs lista över immateriella kulturarv. Detta är något jag tycker att vi skandinaver borde vara mycket stolta över. I dag finns Äskekärrskeppet utställt hos Göteborgs stadsmuseum. Kilde: Kalla Norden på Facebook 2022

Ett 50-tal hela eller större delar av bronsföremål har hittats i Alingsås. Fyndet utgörs huvudsakligen av praktföremål för personlig utsmyckning och är ett av de mest spektakulära och största depåfynd från yngre bronsåldern som någonsin gjorts inte bara i Västsverige utan i hela Sverige. – Det är dessutom en av få liknande fyndplatser som har undersökts arkeologiskt, så fyndet är unikt på flera sätt. Inte sedan bronssköldarna från Fröslunda grävdes fram ur en åker i Skaraborg i mitten av 1980-talet har ett så spännande fynd från bronsåldern gjorts i Sverige, säger Pernilla Morner, antikvarie på Länsstyrelsen Västra Götaland.

DANMARK


Kilde: Forskning.no - Onsdag 28. februar 2024 - 04:31

Steinaldermannen reiste trolig fra Norge til Danmark – der ble han slått i hjel


For hundre år siden dukket det knuste kraniet til en steinaldermann opp i en myr i Danmark. Nå vet forskerne mer om hvem han var. Se mer - HER

Oldtid (indtil år 1050) / Bondestenalderen (4.000 f.Kr.-1.700 f.Kr.) / Hindsgavldolken, (er en såkalt "fiskehaledolk") dateres til ca. 2400-1800 f.Kr. som kaldes dolktid, (senneolitikum), yngre steinalder.

I yngre stenalder nåede flintsmedene et meget højt teknisk niveau. Pragtdolken fra Hindsgavl med sin mindre end 1 cm tykke klinge er vort fineste eksempel på flintsmedenes fremragende teknik i stenalderens slutning. Den blev fundet omkring 1867 på øen Fænø i Lillebælt. Øen hørte til godset Hindsgavl, deraf dolkens navn. Dolktypen kaldes for en ”fiskehaledolk” på grund af dolkens fiskehaleformede fæste. Fladehuggede dolke markerer begyndelsen til slutningen af stenalderen, og netop dolkene er grunden til, at perioden fra 2400-1800 f.Kr. kaldes dolktid.

Se mer på Danmarks Oldtid om dolken - HER

Hindsgavldolken i Danmarks Oldtid. Foto: Amatør-Arkeologisk Kontor i Østfold v/Heine Iversen 2012.

Hindsgavldolken i Danmarks Oldtid. Foto: Amatør-Arkeologisk Kontor i Østfold v/Heine Iversen 2012.

Del denne siden